Läs ett referat från dagen
Årets Audiologisk dag blev en förmiddag som genomfördes digitalt den 21 november.
Dagen arrangerades tillsammans med föreningen Unga Hörselskadade och moderatorer för dagen var Jenny Widmark ordförande i SAS och Jonathan Elebjörk Wahlström generalsekreterare i Unga hörselskadade som också inledde dagen med korta presentationer om föreningarna.
Temat för dagen var ”teknik och audiologi i en föränderlig värld” och inledande föreläsare var Anna Quarnström som idag arbetar som förbundsjurist på SRF. Hon har tidigare i ett annat arbete mött barn och föräldrar med hörselskada.
Anna har själv en hörselnedsättning sedan barndomen och kunde förutom att utgå från sina yrkesmässiga erfarenheter även väva samman dessa med sina egna erfarenheter. Hon berörde vikten av att hitta sin identitet och hur viktigt mötet med andra i liknande situation kan vara. Sociala medier har för många underlättat möjligheter att skapa kontakter och det finns både grupper och profiler att följa. Hörselvården har en viktig uppgift att finnas med som stöd till både barn, ungdomar och föräldrar. Anna berörde det juridiska läget i Sverige och det skett en försämring de senaste åren med till exempel svårigheter att få sjukersättning eller arbetshjälpmedel.
Nästa programpunkt var en redovisning av projektet Redo? – En undersökning av barn och ungdomars upplevelse av övergången från barn- till vuxenhörselvården Rapporten presenterades av Johanna Forsberg och Jonathan Elebjörk Wahlström. En enkät skickades ut till unga hörselskadade och resultatet visade att många inte upplevde sig redo för övergången. De upplevde ett glapp och var inte förberedda på vad förändringen skulle innebära. Förslag till förbättringar finns att ta del i rapporten som går att läsa på Unga hörselskadades hemsida uh.se. I rapporten presenteras både tidslinjer och checklistor att ta del av.
Därefter kom en programpunkt med tre unga vuxna som gav sin syn på vad personcentrerad vård innebär för dem, balansen mellan teknik, stöd och strategier. Moderator var Tina Ibertsson dr i audiologi och föräldracoach.
Under samtalet framkom skillnader på hur de blivit bemötta och inkluderade. Exempel gavs på brist på förståelse för sin situation vid hörapparatutprovning. Audionomens egen åsikt om till exempel storlek på hörapparat eller laddningsbara/icke laddningsbara styrde vilka hörapparater de föreslog. Önskemål fanns även att i större utsträckning få hörapparaterna och övrig teknik anpassade efter sin livssituation. Även i detta samtal lyftes behovet av att hitta sin identitet och få förståelse för hörseltrötthet där Hörselvården har en viktig uppgift.
Ulf Kalla civilingenjör inom signalbehandling och hörsel samt leg audionom informerade om auracast och var vi står i dag. Han jämförde för- och nackdelar med dagens teleslinga jämfört med auracast. Han konstaterade att vi kan räkna med att Auracast är här inom 1–2 år.
Kave Noori, intressepolitisk ombudsman i AI-frågor på European Disability Forum (EDF), beskrev i sitt föredrag AI-teknikens inneboende risker och möjligheter i relation till funktionsnedsättningar. Han förklarade vad AI-tekniken innebär och vad den kan innebära för personer med funktionsnedsättning. AI används idag inom flera områden och ger ökade möjligheter men att det också kan finns risker som till exempel brist i tillgänglighet och i individanpassning.
Nästa programpunkt var ett panelsamtal där hörapparat- och CI-företagen inbjudits att med utgångspunkt i Läkemedelsverkets vägledning kring AI och frågor från Unga Hörselskadade informera och samtala kring hur de använder AI och vad det innebär för slutanvändaren. Moderatorer var Martin Eklöf, civilingenjör vid Mottagningen för hörselimplantat Huddinge och Milijana Malmberg universitetslektor vid Göteborgs Universitet.
Martin började med att beskriva Läkeverkets vägledning med möjligheter och risker. Vägledningen går att hitta på Läkemedelsverkets hemsida. Därefter lyftes olika frågeställningar med de tre anmälda företagens representanter. Erik Sand Cochlear, Mikael Gustavsson Oticon samt Peter Nopp Med-el deltog i samtalet. AI används redan i dag i produkterna och behovet av att hitta en balans i hur mycket man kan lita på AI var frågeställningar som berördes.
Under Audiologisk dag är en stående punkt att Silverörat ska delas ut. Vår pristagare i år har i över 30 år haft en avgörande roll i att stödja ungdomar medhörselnedsättning och dövhet genom sitt arbete inom Örebro kommuns socialtjänst. Hon har arbetat med ungdomar som studerar vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade och har med sitt accepterande förhållningssätt och teckenspråkskompetens skapat en trygg och förtroendefull miljö. Hon har varit kurator i öppenvårdsteamet för ungdomar med missbruk och i fältverksamheten, som numera heter Förebyggande enheten-Fältgruppen. Hon var också en drivande kraft i ett projekt som 1994 skapade permanenta fältassistenter och kuratorstjänster för ungdomar med hörselnedsättning och dövhet i Örebro. Hon har även varit involverad i SPUTNIK, en stödgrupp för ungdomar som växt upp medberoendeproblematik i familjen, och arbetade som projektledare för Döv- och hörselskadeprojektet på Rällsögården, där hon byggde upp kompetens för att ta emot vuxna med hörselnedsättning och dövhetochmed missbruksproblematik. 2018 var hon med och startade podden ”Tonårstiden–hur svårt kan det va?” som ger stöd till föräldrar och skolpersonal, och som även finns tolkat till teckenspråk. Vår prisvinnare har varit ordförande i Yrkesföreningen Socionomer för Döva och Hörselskadade, YSDH och är fortfarande aktiv inom föreningen. Svenska Audiologiska Sällskapets Silveröra 2024 tilldelas Helena Österholm, socionom från Örebro. Det är föreningen YSDH som nominerade Helena till Silverörat för sitt idoga arbete genom åren. Du är en sann förebild för oss alla! Stort grattis Helena Österholm!
Ett annat stående inslag är att dela ut Arnbrinks utmärkelser. Inger Uhlén ordförande i Arnbrinks stiftelse presenterade årets vinnande avhandling. 2024 tilldelades Malin Siegbahn Arnbrinks utmärkelse för avhandling av hög kvalitet.
Malin Siegbahn försvarade sin doktorsavhandling ”Growing up with one ear: Central auditory structure and function in unilateral ear canal atresia” i november 2023 på Karolinska Institutet. Hennes avhandling består av fyra delarbeten som inom ramar av både klinisk och experimentell forskning lyfter komplexiteten av medfödd ensidig konduktiv hörselnedsättning, både gällande konsekvenser av denna typ av hörselnedsättning och utmaningar att bedriva forskning inom området. Både riktningshörsel och förmågan att uppfatta tal i ljudrika miljöer, båda två grundläggande funktioner av binaural hörsel, testades i en klinisk population och den förstnämnda med en ny metod. För att beforska centrala hörselbanor på bådemänniskor och försöksdjur med magnetkamera användes nya tekniker. Även om dessa inte kan användas i kliniskt arbete i dagsläge bidrar avhandlingen med mycket intressantmetodologisk kunskap. Avhandlingen öppnar möjligheter till fortsatt utveckling och ökar redan nu vår förståelse för ensidig konduktiv hörselnedsättning. Malin Siegbahn är verksam som öronkirurg på Karolinska Universitetssjukhuset och forskar på Karolinska Institutet. Malin fick sedan möjligheten att ge en kort sammanfattning av sin avhandling.
Dagen avslutades med att Jenny Widmark informerade att Svensk Audiologisk konferens planeras att genomföras för andra gången den 17–18 november 2026 på Västerås kongress i Västerås.